Det går inte!!

Jag skulle ha tagit mina sömntabletter men jag var inne i en sån intressant diskussion med en människa om religion så tiden gick och vips så var det för sent att ta tabletterna.

Ja ja nu är klockan sex och jag lyssnar på kultiration.

Kultiration – Krigare

Tänker också på allt det ska hända nu i år.
Nu när själva kampen ska börja.
Hur läskigt det är att slå ner murarna och våga ta emot hjälpen som jag ska få.
Det är svårt att släppa på kontrollen över mina känslor.

Det är svårt att lita på människor och lita på att de kommer kunna hjälpa.
Men någonstans så vill jag det här, någonstans så vet jag att jag måste det här.
Innan det slutar på helt fel sätt.


En dikt kommer här nu.


Jag vet att jag kan.
Jag vet att jag måste.
Måste ta mig ur det här.
Jag vet att det är enda vägen.
Att gå rakt fram utan att se bakåt.
Frågan är bara om jag har orken att hålla ut?
Orken att bli samma människa som jag var förut?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0