Återupptagen kontakt och att känna lycka!!
Börjar med att berätta att för några dagar sen så kände jag den där konstiga känslan som jag inte har känt på länge.
Anledningen att jag kallar den för konstig är för att det är en känsla som är konstig/annorlunda för mig.
Var länge sen jag kände så men så spratt det till i kroppen för några dagar sen.
Det liksom bubblade i hela magen och jag kände mig glad och lycklig.
Ni vet så där lycklig som man bara känner sig då och då och som går över lika snabbt som känslan kom.
Det var skrämmande men roligt samtidigt.
Sen har jag börjat prata med min finaste zunkig igen.
När jag har mått så dåligt så har kontakten försvunnit mellan oss.
Tror att det är lättare nu att finnas där som stöd för honom när jag själv börjar må bättre.
Två människor som mår dåligt kan inte finnas där för varandra.
Som sagt var är glad att vi tog upp kontakten med varandra.
Det han gjorde då den dagen är glömt och förlåtet, jag känner ingen bitterhet gentemot honom.
Så snälla söta zunken lova att du också släpper det, att du slutar be om ursäkt för det finns inget att be om ursäkt om längre.
Kram.
Anledningen att jag kallar den för konstig är för att det är en känsla som är konstig/annorlunda för mig.
Var länge sen jag kände så men så spratt det till i kroppen för några dagar sen.
Det liksom bubblade i hela magen och jag kände mig glad och lycklig.
Ni vet så där lycklig som man bara känner sig då och då och som går över lika snabbt som känslan kom.
Det var skrämmande men roligt samtidigt.
Sen har jag börjat prata med min finaste zunkig igen.
När jag har mått så dåligt så har kontakten försvunnit mellan oss.
Tror att det är lättare nu att finnas där som stöd för honom när jag själv börjar må bättre.
Två människor som mår dåligt kan inte finnas där för varandra.
Som sagt var är glad att vi tog upp kontakten med varandra.
Det han gjorde då den dagen är glömt och förlåtet, jag känner ingen bitterhet gentemot honom.
Så snälla söta zunken lova att du också släpper det, att du slutar be om ursäkt för det finns inget att be om ursäkt om längre.
Kram.
Bryr mig inte!!
Jag skiter i det.
Skiter i i allt.
Exakt allt.
Skiter i i allt.
Exakt allt.
Omställning!!
Jag var hos dietisten idag för att prata om min ätstörning och hur jag ska klara av den när det gäller maten.
Det kommer bli en väldigt omställning nu.
Jag vet att det behövs göra men min ätstörning sa åt mig att säga emot.
Så stark är den att jag ville resa mig upp och gå där ifrån.
Ätstörningen sa att jag vart orättvist behandlad.
Men jag satt kvar och försökte komma med mina vanliga ursäkter men helt ärligt vem tror jag att jag kunde lura förutom mig själv.
Dem enda jag har som ställer upp för mig är min pappa och personalen här på mitt boende.
Andra runt omkring mig har för mycket med sig själva eller ingen koll på vad en ätstörning är.
De ska veta att det är no hard feelings över det, jag har stått ensam flera gånger förut och överlevt.
Gör det den här gången också.
Hoppas jag.
Kram.
Det kommer bli en väldigt omställning nu.
Jag vet att det behövs göra men min ätstörning sa åt mig att säga emot.
Så stark är den att jag ville resa mig upp och gå där ifrån.
Ätstörningen sa att jag vart orättvist behandlad.
Men jag satt kvar och försökte komma med mina vanliga ursäkter men helt ärligt vem tror jag att jag kunde lura förutom mig själv.
Dem enda jag har som ställer upp för mig är min pappa och personalen här på mitt boende.
Andra runt omkring mig har för mycket med sig själva eller ingen koll på vad en ätstörning är.
De ska veta att det är no hard feelings över det, jag har stått ensam flera gånger förut och överlevt.
Gör det den här gången också.
Hoppas jag.
Kram.
Folk prioriterar väldigt skumt!!
Man är för fattig för att träffa en vän som mår dåligt men har pengar till annat.
Låt mig bli barn på nytt!!
Har ni någonsin känt så.
Att ni skulle vilja backa bandet.
Sen stanna bandet då du var barn.
Leva om ditt liv.
Sudda ut framtiden och sudda ut allt det jobbiga.
Gör om gör rätt.
Eller åtminstonde sätta livet på paus så att man kunde få ordna upp det som tynger en.
Försöka hitta tillbaka till livet.
Till stunderna där allt verkligen stämde in.
Om ni hade chansen att se in i framtiden hur tror ni att era liv skulle se ut då?
Om ni valde den andra vägen tror ni att andra problem skulle dyka upp?
Kan man någonsin gå genom ett liv utan problem?
Dessa två dagar har Alphaville gått på högvarv.
För er som är födda sent 90 tal så ska jag spela låten här för er.
Den passar in.
Kram.
Att ni skulle vilja backa bandet.
Sen stanna bandet då du var barn.
Leva om ditt liv.
Sudda ut framtiden och sudda ut allt det jobbiga.
Gör om gör rätt.
Eller åtminstonde sätta livet på paus så att man kunde få ordna upp det som tynger en.
Försöka hitta tillbaka till livet.
Till stunderna där allt verkligen stämde in.
Om ni hade chansen att se in i framtiden hur tror ni att era liv skulle se ut då?
Om ni valde den andra vägen tror ni att andra problem skulle dyka upp?
Kan man någonsin gå genom ett liv utan problem?
Dessa två dagar har Alphaville gått på högvarv.
För er som är födda sent 90 tal så ska jag spela låten här för er.
Den passar in.
Kram.
I mitt förra liv!!
I mitt förra liv så var jag alltid glad.
I mitt förra liv så visste jag knappt vad tårar var.
I mitt förra liv så gillade jag mig själv.
I mitt förra liv så älskade jag att leva.
I mitt förra liv så fanns det en massa förhoppningar och önskningar.
I mitt förra liv så ville jag så mycket och kunde allting.
I mitt förra liv så var jag söt och omtyckt.
I mitt förra liv så fanns ingen oro och ingen skam.
I mitt förra liv så var allting så otroligt lätt.
Sen så var det något som dog och nu så vill jag bara hitta tillbaka till mitt förra liv.
I mitt förra liv så visste jag knappt vad tårar var.
I mitt förra liv så gillade jag mig själv.
I mitt förra liv så älskade jag att leva.
I mitt förra liv så fanns det en massa förhoppningar och önskningar.
I mitt förra liv så ville jag så mycket och kunde allting.
I mitt förra liv så var jag söt och omtyckt.
I mitt förra liv så fanns ingen oro och ingen skam.
I mitt förra liv så var allting så otroligt lätt.
Sen så var det något som dog och nu så vill jag bara hitta tillbaka till mitt förra liv.
Halvt blind och nyduschad!!
du e la go, hey så jävla go
Du säger du e gangster när du hugger ner din bror.
du e la go haaa, a visst men do'
Ursäkta mig som frågar men när rymde du från zoo?
Du e la go hey, så jävla go
Det började som ett skämt men det slutade som ett mord
Du e la go hey, så jävla go.
Texten är tagen från Kapten Röd – Du E La Go.
Kapten Röd har gått på högvarv hemma hos mig den senaste veckan.
Hans texter säger otroligt mycket om vårt samhälle idag.
Om orättvisorna och om haten mellan olika folkgrupper.
Om rädslan för det som är annorlunda.
Det får mig att tänka på något som jag har skrivit om förut.
Om rädslan från våra politiker, deras sätt att blunda för det uppenbara.
Folkets försök att greppa efter halmstrån, genom att rösta på ett parti som vågar ta upp ett stort problem i vårt samhälle.
Folk som är trötta på att bli kallade rasister bara för att de väljer att visa sitt missnöje utåt.
Ja jag vet inte hur många gånger jag kommer ta upp det men det här är inte sista gången.
Slutar med en liten bit av en anna låt av Kapten Röd.
Jag har några frågor till vår överhet.
Hur man kan förändra, är det någon som vet?
Är det någon som hört ordet solidaritet?
Någon som vet, någon som vet?
Finns det någon dröm som kan bli verklighet?
Har vi överhuvudtaget någon auktoritet?
Någon mer än jag som vill ha majoritet?
Någon som vet, någon som vet?
Och i detta land finns det ingen jämställdhet
Någon mer än jag som känner folks passivitet?
Någon mer än jag som känner stort förtret?
Någon som vet, någon som vet?
Du säger du e gangster när du hugger ner din bror.
du e la go haaa, a visst men do'
Ursäkta mig som frågar men när rymde du från zoo?
Du e la go hey, så jävla go
Det började som ett skämt men det slutade som ett mord
Du e la go hey, så jävla go.
Texten är tagen från Kapten Röd – Du E La Go.
Kapten Röd har gått på högvarv hemma hos mig den senaste veckan.
Hans texter säger otroligt mycket om vårt samhälle idag.
Om orättvisorna och om haten mellan olika folkgrupper.
Om rädslan för det som är annorlunda.
Det får mig att tänka på något som jag har skrivit om förut.
Om rädslan från våra politiker, deras sätt att blunda för det uppenbara.
Folkets försök att greppa efter halmstrån, genom att rösta på ett parti som vågar ta upp ett stort problem i vårt samhälle.
Folk som är trötta på att bli kallade rasister bara för att de väljer att visa sitt missnöje utåt.
Ja jag vet inte hur många gånger jag kommer ta upp det men det här är inte sista gången.
Slutar med en liten bit av en anna låt av Kapten Röd.
Jag har några frågor till vår överhet.
Hur man kan förändra, är det någon som vet?
Är det någon som hört ordet solidaritet?
Någon som vet, någon som vet?
Finns det någon dröm som kan bli verklighet?
Har vi överhuvudtaget någon auktoritet?
Någon mer än jag som vill ha majoritet?
Någon som vet, någon som vet?
Och i detta land finns det ingen jämställdhet
Någon mer än jag som känner folks passivitet?
Någon mer än jag som känner stort förtret?
Någon som vet, någon som vet?
Det går inte!!
Jag skulle ha tagit mina sömntabletter men jag var inne i en sån intressant diskussion med en människa om religion så tiden gick och vips så var det för sent att ta tabletterna.
Ja ja nu är klockan sex och jag lyssnar på kultiration.
Kultiration – Krigare
Tänker också på allt det ska hända nu i år.
Nu när själva kampen ska börja.
Hur läskigt det är att slå ner murarna och våga ta emot hjälpen som jag ska få.
Det är svårt att släppa på kontrollen över mina känslor.
Det är svårt att lita på människor och lita på att de kommer kunna hjälpa.
Men någonstans så vill jag det här, någonstans så vet jag att jag måste det här.
Innan det slutar på helt fel sätt.
En dikt kommer här nu.
Jag vet att jag kan.
Jag vet att jag måste.
Måste ta mig ur det här.
Jag vet att det är enda vägen.
Att gå rakt fram utan att se bakåt.
Frågan är bara om jag har orken att hålla ut?
Orken att bli samma människa som jag var förut?
Ja ja nu är klockan sex och jag lyssnar på kultiration.
Kultiration – Krigare
Tänker också på allt det ska hända nu i år.
Nu när själva kampen ska börja.
Hur läskigt det är att slå ner murarna och våga ta emot hjälpen som jag ska få.
Det är svårt att släppa på kontrollen över mina känslor.
Det är svårt att lita på människor och lita på att de kommer kunna hjälpa.
Men någonstans så vill jag det här, någonstans så vet jag att jag måste det här.
Innan det slutar på helt fel sätt.
En dikt kommer här nu.
Jag vet att jag kan.
Jag vet att jag måste.
Måste ta mig ur det här.
Jag vet att det är enda vägen.
Att gå rakt fram utan att se bakåt.
Frågan är bara om jag har orken att hålla ut?
Orken att bli samma människa som jag var förut?
Kroppen går i bitar.
Det värsta med ätstörningen är inte egentligen att jag har gått upp så mycket i vikt.
Det är tankarna som jag har.
Tankarna som vägrar släppa taget.
Destruktiva tankar som far fram och tillbaka.
På kvällen så tar tankarna över helt och hållet.
Samtidigt som mörkret lägger sig så kommer dem.
Hata, hata, hata.
Äta, äta äta.
försvinna försvinna försvinna.
Välmående för en liten stund.
Sen så kommer tankarna tillbaka igen.
Med dem kommer tårarna.
Ni får ursäkta att allt är så nattsvart i min blogg just nu.
Men med tiden kommer ljuset tillbaka.
Eller det är det jag ska kämpa för.
Kram.
Det är tankarna som jag har.
Tankarna som vägrar släppa taget.
Destruktiva tankar som far fram och tillbaka.
På kvällen så tar tankarna över helt och hållet.
Samtidigt som mörkret lägger sig så kommer dem.
Hata, hata, hata.
Äta, äta äta.
försvinna försvinna försvinna.
Välmående för en liten stund.
Sen så kommer tankarna tillbaka igen.
Med dem kommer tårarna.
Ni får ursäkta att allt är så nattsvart i min blogg just nu.
Men med tiden kommer ljuset tillbaka.
Eller det är det jag ska kämpa för.
Kram.
Jag vill bara blunda!!
Jag har tagit bort alla bilder på mig för att just nu kan jag inte se på mig själv längre.
Jag vill inte se bilder då jag var smal och mådde bra och där livet var enkelt.
Alla bilder på mig har försvunnit in i ett usb minne där de får ligga tills den dagen jag är fri från min ätstörning.
Dagen då jag gillar mig själv igen och den dagen då mitt självhat har försvunnit.
Så ni får ta bloggen som det den är.
En massa text om min väg framåt och ur min ätstörning.
Det kommer ta några år antagligen men det är som det är.
Jag har en stark tro att jag kommer bli frisk även om det är läskigt.
Låter dumt men det är läskigt att släppa taget om min sjukdom, jag känner hur jag hela tiden försöker komma på olika ursäkter för att slippa bli frisk.
Var så länge sen jag var frisk känns det som, länge sen jag kände hur det var att vara glad och må bra.
Men det kommer väl sen igen men först måste jag komma förbi mitt motstånd min rädsla.
Det börjar nu i Januari så börjar kampen och resan och det ska jag skriva en del om.
Kram.
