Jag vill bara blunda!!
Jag har tagit bort alla bilder på mig för att just nu kan jag inte se på mig själv längre.
Jag vill inte se bilder då jag var smal och mådde bra och där livet var enkelt.
Alla bilder på mig har försvunnit in i ett usb minne där de får ligga tills den dagen jag är fri från min ätstörning.
Dagen då jag gillar mig själv igen och den dagen då mitt självhat har försvunnit.
Så ni får ta bloggen som det den är.
En massa text om min väg framåt och ur min ätstörning.
Det kommer ta några år antagligen men det är som det är.
Jag har en stark tro att jag kommer bli frisk även om det är läskigt.
Låter dumt men det är läskigt att släppa taget om min sjukdom, jag känner hur jag hela tiden försöker komma på olika ursäkter för att slippa bli frisk.
Var så länge sen jag var frisk känns det som, länge sen jag kände hur det var att vara glad och må bra.
Men det kommer väl sen igen men först måste jag komma förbi mitt motstånd min rädsla.
Det börjar nu i Januari så börjar kampen och resan och det ska jag skriva en del om.
Kram.
Kram vännen Jag vet hur du känner det... Tänker på dig
bra att du har den tron!, tänk om jag oxå hade den när det gäller min egen ätstörning, jag förnekar inte att jag har en ätstörning, men lik förbannat så vill jag inte ta emot hjälp, utan tror att jag kan ta mej ur den själv, måste verkligen ta tag i det innan det är för sent.
Ett STORT lycka till, jag vet att du kommer att fixa det!
Michaela.
